Kategoriarkiv: Äventyr

Rickard och Pappa på besök – Mördarvalar med Yoghurt (Dag 2)

Först ett kortare avbrott för lite bilåkning California Style..

..mot Sea World San Diego! Halva dagen spenderades med späckhuggare, delfiner och en och annan karusell. Späckhuggarna var verkligen gigantiska!

Översvämningsvarning (och väldigt blöta shorts för de som satt i framsätet).

Efter ett gäng schyssta chili cheeze-pretzels åkte vi till Little Italy för att.. köra GoCar!

De små gula bilarna var fruktansvärt roliga – gjorde kanske 40km/h i medvind och nedförsbacke men grym känsla och konstant svårt att hålla sig för skratt.

Lite mjukglass på världens bästa frozen yoghurt-ställe Yoghurtland i Little Italy! Man får välja mellan 15 sorters glass och mer än 50 sorters toppings och det bästa är att man får göra själva byggandet själv!

När vi skulle ta våra vackra gula bilar och åka vidare så hände det som ju inte fick hända, GoCar:en gick.. trasig. Pappa ville först springa därifrån men jag hindrade honom och påminde honom om att hjälmen skulle göra att han lätt kändes igen och säkerligen skulle åka fast.

..och sen åt vi mexikanskt på Ortegas Bistro. Och pappas nerver kunde äntligen få lugnas med en efterlängtad Margarita.

Sea World
GoCar
Ortegas

Rickard och Pappa på besök – San Diego (Dag 1)

Efter en god natts sömn var det dags att starta familjeäventyret. Först en stabil amerikansk pannkaksfrukost hemmavid.

Pannkakan var själva startskottet för dagens resa som började lokalt i San Diego där vi spanade in sälarna i La Jolla Cove. Måsarna kom förresten dit innan oss och ignorerade totalt avspärrningen. Måsar är faktiskt bara marginellt bättre än mygg och fästingar på det mesta. Inget speciellt att hänga i julgranen med andra ord.

Pappa var här vääääldigt nära att premiärbada lätt ofrivilligt (eller var det?) men räddade både skjortan och koftan med ett klassiskt crazy ninja move.

Vi åkte sedan vidare till Torrey Pines och hikade runt längs med stranden. Torrey Pines är ett av mina favoritställen här i San Diego, väldigt vackert och annorlunda och perfekt för en promenad / hike.

Dags för lunch (tyckte Sara verkligen mycket i sista bilden ovan) och därmed Kaliforniens stolthet i snabbmatsburgarväg – In-n-Out burger!

In-n-Out burger har bl.a. goda hamburgerbröd som görs färska varje dag. Mycket bra burgare!

Kvällen avslutades med kubb hemmavid på stranden och sedan obligatorisk grillning.

Så.. vad tyckte då gänget om de relativt avslappnade aktiviteterna denna första dag på resan..?

Mission Beach (stranden)
Torrey Pines och Gliderport
In-n-Out Burger

Stranden var alltså en klar vinnare första dagen!

Transatlantiskt transporterat finbesök

Har haft fullt upp med att försöka genomföra mitt sommarlov här (är ju lite ovan) så frekvensen på inläggen har minskat rätt drastiskt. I förra veckan hände dock något viktigt – min far och bror kom på besök!

Låt mig börja med att presentera gästerna. Kling och Klang, Morgan och Ola-Conny, Dr Jekyll och Mr Hyde eller helt enkelt bara de två R:n. Notera att Rickard sover tungt här vilket jag faktiskt aldrig lyckats göra på ett flygplan. Mycket snyggt jobbat måste jag säga Rickard.

Då ingen av dem varit här i Kalifornien så tänkte jag att vi skulle försöka se och göra så mycket som vi bara kunde under veckan. Några nätters knepande, knirpande och knåpande dokumenterades ut och byggde upp denna skönhet till schema som trots all sin prakt hölls hemligt för besökarna hela veckan.

Samtliga aktiviteter betygsattes av medverkande med betygen 1 till 5 där 5 var högst. Ett medel räknades sedan fram och subtraherades till sist med 1 för att resultera i ett totalbetyg mellan 0 och 4. Resultatet presenteras stolt – kanske till och med mycket stolt med lika många blåa superhjältehuvuden. Så här kommer en full pott kunna se ut.

Kameltur i badkar ätandes syltmunk

Det bör sägas att om ett huvud saknas så är det inte just den personen som inte röstat högt på aktiviteten – huvudena symboliserar enbart medelvärdet.

Håll i filthatten för snart, mycket mycket snart, kommer den första dagen eller kanske till och med första dagarna presenteras här på bloggen!

Potatischips i promenadform

Det var ett tag sen det hikades här i San Diego men i förrgår var det dags att röra på sig igen och den här gången tillsammans med landsmannen Linus från ”Huset” i Pacific Beach. Tidigare har Cowles Mountain och Torrey Pines erövrats och nu var det dags för en promenix upp till den så kallade Potato Chip Rock.

Just den här vandringen visade sig vara ganska tuff eller som någon skrev i en recension ”I’m an athletic guy but this hike kicked our behinds”. Hiken började vid en mysig liten sjö som heter Lake Poway där det finns möjlighet att fiska och hyra små paddelbåtar ála svensk camping.

Sedan fortsatte det uppåt ganska oavbrutet i runt två timmar i lagom promenadtakt. Ett par pauser på vägen upp för att hämta andan och ta in landskapet var väl spenderad tid.. Det är nog så i många fall när jag tänker efter att pauserna är det bästa med den här typen av promenader.

Till slut uppenbarade sig resans mål i horisonten – chipset!! Och i och med det var det dags att ta fram mina mad mad skillz från klätterkursen. Peter och Linus VS chipset: 1-0.

Yay!

Over and Out från San Diego för den här gången. Och en sak till – IT’S ALL BECAUSE OF YOOOOUUUUUUUUU. Heja Sverige!!

Att bestiga berg

Lördagen den 20 april 2013 var dagen det hände. Dagen då solen sken på oss alla lite extra. Dagen då nyckelpigorna nycklade lite extra. Dagen då vi på riktigt besteg ett riktigt berg på riktigt för första gången.

I klätterkursen vi tar ingår en heldagsutflykt till Mission Gorge strax öster om San Diego och det var denna vi skulle ut och testa på idag. Klättringen började väldigt tidigt så vi satt i bilen redan klockan 6 på morgonen.

Väl parkerade och klara vid Mission Gorge började vår klättringsresa med 15 minuters hike upp till vårt ställe där våra två supertrevliga klättringsledare Sean-Kelly och Jeff satte upp och presenterade våra tre klättervägar för dagen.

Hjälm och sele på och dags att klättra. On belay – Belay on – Climbing – CLIMB ON!

Och sist men verkligen inte minst – en stilstudie i när Sara bestiger The Tower.

Att klättra utomhus var något helt annat än på inomhusväggen både mentalt och tekniskt. Men annorlunda på ett väldigt bra sätt med både spänning och att få vara ute i naturen tillsammans med ytterst trevliga människor. Jag är mycket mycket glad att jag tog chansen att gå den här kursen och göra något som jag nog normalt antagligen inte skulle prövat på eller ens haft chansen att få göra på det här sättet.

Och med de orden avslutar vi från San Diego för ikväll. Godnatt käre läsare.

Spring Break Safari – Karta

Klippte och klistrade ihop en karta som visar hur vi åkte dag för dag. Nedanför finns klickbara länkar till respektive inlägg.

Las Vegas – Yuma ca 50 mil

Och till sist – glöm aldrig att den som bäddar ofta välter liten tuva, om och om igen.

Spring Break Safari – Dag 7

Den sista och sjunde dagen tog vi det lugnt. Vi åt frukost på hotellet och lade oss vid den lilla hotellpoolen några timmar och åt sedan lunch på Taco Bell. De överdimensionerade läskmuggarna börjar nu kännas normala. Ytterst oroväckande.

Runt lunch lämnade vi hotellet och åkte mot Yuma Prison. Det är inte längre ett aktivt fängelse utan ett museum där man återställt delar av fängelset. Roliga detaljer är att det under några år fick fungera som högstadie och också varit med i flertalet gamla västernfilmer.

Original Gangsta.

Isoleringscellen var en liten håla med en metallbur i mitten där fångarna kunde få sitta kedjade i veckor om de gjort något dumt. Inga toalettbesök tilläts och bröd och vatten serverades en gång om dagen.

Det enda som finns kvar av själva buren är golvet som också verkställde som fångarnas säng.

Nu återstod bara resan hem till San Diego. Den sista vägen skulle också visa sig vara en av de vackraste. Speciellt efter några dagar i öknen var de gröna bergen och skogarna runt orten Campo helt sagolika. Temperaturen gick också ner en sisådär 15 grader vilket var välkommet.

Sara bestämde sig för att stanna i Campo så om ni inte hört något från henne så är hon nog kvar där än.

En fantastisk vecka med minnen för livet är nu över. Vi har sett fantastiskt mycket fint på bara några dagar och jag är väldigt glad att vi gjorde den här inte helt traditionsenliga Spring Break-resan!

Spring Break Safari – Dag 6

Bellagio har en väldigt fin foajé med taket fullt av glasblommor vilket var det sista vi såg innan vi lade det och Las Vegas bakom oss för fortsatt färd österut.

Strax efter vi lämnat Las Vegas var det skyltat mot Hoover-dammen utanför Boulder och vi kunde helt enkelt inte hålla oss utan åkte för att titta på den.

Hooverdammen, benskakarmäktigt.

Här i krokarna började det bli varmt, riktigt riktigt varmt. Detta var något som skulle hålla i sig både genom Nevada och Arizona. För en inföding här i trakterna är det säkert lite lagom svalt vårväder men för oss var det hett.

Det var också tydligt att lokalborna visste att man hanterar solen med stängda fönster och tonade rutor runtom. Inte vi inte – taket och t-shirten av och full gas mot den lilla staden Lake Havasu, Arizona!

När vi kom fram till Lake Havasu visade det sig att det var en populär ort att fira Spring Break på så det var ont om lediga hotellrum. Solen gick sakta ner och vi hade ingenstans att sova..

Till slut beslutade vi oss för att åka hela vägen ner till Yuma vilket resulterade i den längsta bilåkardagen under resan – närmare 60 mil i bil efter en helkväll i Las Vegas, puh. Vi åkte förbi många samhällen som såg mysiga ut längst med Colorado-floden och till slut var vi framme i Yuma och kröp i sängs på Radisson Yuma. Natti gonatti.

Spring Break Safari – Dag 5

När vi vaknade var hotellrummet konstigt nog ganska helt. Lite lätt besviken kunde jag konstatera att det inte heller stod någon tiger i badrummet. Lika lättad var jag över att inte Mr. Chow verkade finnas i närheten.

Åt frukost och frukostbuffen var som väntat helt enorm. Fanns allt från asiatiska varmrätter till bakverk och mjukglass (!). Efter frukosten suitade vi om till badkläder och gick ner och lade oss vid en av poolerna.

Fötter mot pool eller Pool mot fötter? Det tål att tänkas på.

Några timmar senare var det dags att bege sig ut i nattvimlet. En tjänst som jag använt en del här är opentable.com. Vet inte hur bra den är i Sverige men här är den riktigt nice. Man kan ange ett datum och tid och hur många man är och sen får man upp alla restauranger med lediga bord, betyg etc. Ett par klick senare är bordet bokat. Väldigt smidigt speciellt om det är en helgkväll, nyårsafton eller liknande då det kan vara lite knepigt att hitta bord.

Vi bestämde oss för restaurangen Mix på våning 67 i Mandalay Bay. Några bilder på vägen dit.

Och väl uppe vid restaurangen. Väldigt god mat och ännu mera väldigt mätt efteråt.

Efter middagen prövade vi först lyckan på kasinot på Mandalay Bay men det riktiga flytet infann sig inte riktigt här så vi åkte tillbaka ”hem” till Bellagio och testade våra vingar där.

Sara efter midnatt på 15 koppar kaffe?

Nej – Sara spelande Sex and the City-spelet så klart.

Med stirriga blickar och plingplångmusik snurrande i huvudet gick vi och lade oss och lyckades faktiskt somna redan efter ett par timmar då pulsen äntligen gått ner lite.

Spring Break Safari – Dag 4 (kvällen)

Som ni alla har väntat! Dags för kontrasternas afton! Dags att ersätta ökensafari med storstadssafari för ett par nätter! Dags för Laaaaas Vegas! *lätta applåder*

När vi närmade oss Las Vegas hade det blivit mörkt och det var verkligen speciellt att komma från öknens ingenmansland till en stad full av ljus, ljud och rörelse.

Vi ville bo på ett hotell vi hört talas om och valde därför Bellagio. Vi checkade in och åkte upp till rummet som låg på 27e våningen, bytte om och gav oss ut för att spana in what all the fuss is about. Men.. bestigningen av sanddyner och klättrandet ner i lavatunnlar samma dag hade tagit på krafterna – vi var helt enkelt mer än lovligt utmattade. Inte ens detta kunde hålla oss borta från fontänten. THE Fontänen.

Det kan låta lite skumt med en fontän som rör sig i takt med musik men det var det inte alls utan väldigt vackert. Musiken vid det första (och bästa) tillfället vi såg den var Time to say goodbye med Sara Brightman och Andrea Bocelli. Gåshudsvarning Deluxe. Det här är Inte min film men samma fontän och samma musik.

Kvällen avslutades med varsin drink på en av hotellets barer vid namn Lily. Whiskey Sour och Bellini, mums och godnatt.

Peters blogg om San Diego

Om mig och mina studier på SDSU i San Diego och annat som intresserar mig i vardagen.

Kategoriarkiv: Äventyr

Rickard och Pappa på besök – Mördarvalar med Yoghurt (Dag 2)

Sea World

GoCar

Ortegas

Rickard och Pappa på besök – San Diego (Dag 1)

Mission Beach (stranden)

Torrey Pines och Gliderport

In-n-Out Burger