Kategoriarkiv: Flytten

Amerikanskt telefonnummer som utlänning

Spenderade nästan hela dagen i en Verizon-butik i Westfield Mission Valley Mall idag för att försöka få ett amerikanskt telefonnummer (och köpa en ny telefon – julklapp till mig själv :)). Efter några timmars faxande och ringande av Verizon-Robert (inte helt olik Boxer-Robert) som snällt hjälpte mig i affären löste det sig.. inte. Visade sig vara aningen knepigare om man saknar ett social security number. Efter att ha fått både två kreditkort, körkort och $400 i deposition så kunde Verizon ändå inte riktigt lita på mig utan att även få visumet från passet faxat till sig som.. låg hemma. Efter en snabb 40-minuters biltur fram och tillbaka till hemmet och sedan ett par timmar till i butiken så sitter jag nu här i soffan som stolt USA-nummer-förälder.

Efter denna utmattande dag försökte vi oss på att göra hamburgare hemmavid och jag måste säga att de nog blev den godaste hemmaburgarna jag ätit. Vi körde bröden i rosten och själva burgarna gjordes av grovmalen färs med extra hög fetthalt. Hamburgare är nog det jag ätit mest här för övrigt – skulle tro att det blivit 0.75 burgare per dag i medel ungefär sen vi kom hit.

Hemgjord hamburgare

Vårt nya hem

Nu sitter jag här och äter chips och dricker en öl i vårt nya hem. Tangentbordet ser oroväckande blankt ut tack vare chipsen. Ölen förresten är en Sierra Nevada som jag skrivit om tidigare. Kostade ca. 10 kr/styck (24 kr hemma på Systemet). Ska skriva lite om det sen tänkte jag. Men nu över till.. patatataa:LägenhetVårt nya hem! Efter att ha titta på ett par lägenheter blev det till slut Kettner Boulevard mitt i ett område som heter Little Italy i Downtown. Runt omkring oss finns massa mysiga italienska restauranger, kafferior och små butiker. Finns också en marknad på lördagar som bokstavligen ligger runt hörnet bakom huset vi bor i. Några kvarter österut ligger en stor park som heter Balboa och vattnet med hamnen är ett par kvarter åt andra hållet. Gångavstånd till allt helt enkelt. På tal om något helt annat så kommer här två reflektioner över vårt amerikanska liv.

1. Det mesta är convenient. Har kommit på mig själv med att tänka att ”detta var ju nice” flera gånger. Tape som man inte behöver klippa, personal till typ allt (behöver inte packa påsar i affären, parkeringshjälp på p-platsen etc.), linjer på baksidan av julklappspappret så man kan klippa rakt, enorma butiker. Stora och rejäla grejjer som bilar och kylskåp.

2. Att köra bil här är fantastiskt. Massa filer, ingen stress i trafiken och nästan inga köer alls trots att det är en stad som är dubbelt så stor som Stockholm. Parkering finns i överflöd och även i de centrala delarna så märker man knappt av att det finns andra bilar. Love it. Att gatorna heter First, Second, Third och så vidare är ju också genialiskt.

Ikväll blir det fredagsmys med kycklingenchiladas.. och kanske en till öl. Trevlig helg alla!

Framme i San Diego!

Nu så, nu är vi framme! Sitter nu på hotellrummet och skriver och klockan är 9 på morgonen. Vaknade halv fem i morse och var väldigt pigg. Vi gick ner till frukosten vid 7 bara för att få veta att frukosten öppnade om en timma – klockan 7. Förvirrande tills vi förstod att väckarklockan på rummet gick fel.Huevos RancherosKroppsklockan var inställd på lunch så det blev Huevos Rancheros som visade sig vara friterade tortilla-tacos med bbq-sås och ägg på. Godare än det låter!

Flygresan igår var händelserik, började med att flyget från Arlanda var en timma sent vilket inte gjorde något då vi hade tre timmars mellanlandning på Heathrow. Den timman blev två och när vi landade i London fanns det ingen gate ledig så 30 minuter senare sågs vi springande i överljudstempo med tunga handbagage på Heathrow. Vi hann. Sedan blev det jumbojet till San Deigo vilket var grymt – sköna fåtöljer, toppenservice och mjukt och fint.

Väl framme i San Diego var klockan svensk tid runt fyra på natten och i kombination med resan var vi lagom möra. Passkontrollen gick relativt smidigt och de svåra frågorna uteblev som tur var. Sen hände det.. Två av våra fyra resväskor kom inte fram, de var kvar i London. Snacka om otur då samma sak hände sist vi flög. Inte nog med det, när vi kontaktade personalen så hade deras hund sniffat upp något på vår tredje väska – många tankar som gick genom huvudet då. Guantanamo istället för SDSU ett år? Men när hunden luktade igen var det lugnt som tur var. Yay!

PatriotVi lyckades sedan leta oss fram till shuttle-bussen som tog oss till hyrbilsfirman. Alamo Rentals hade vi bokat på och det var lite annorlunda – när vi kom dit så fick vi gå ut och välja på ungefär 10 olika SUVs i olika färger och märken (de jag såg var Ford, Chevrolet och Jeep) och det slutade med en Jeep med det passande namnet Patriot i färgen svart. Den var väldigt skön att köra, mjuk och härligt amerika-gungig.

Nu blir det snart lite lättare shopping för att sedan börja kontakta hyresvärdar. Vi har pratat med ett par sandianer om vilka stadsdelar de rekommenderar och Hillcrest, North Park och Downtown högt på listan.

 

Arlanda – t minus 100 minuter

Då sitter vi äntligen här på Arlanda. Senaste två dygnen har varit ganska hårda mot min stackars tangentbordstränade kropp (packning, flyttning, städning, städning, städning och städning) så nu känns det skönt att ha lämnat in väskorna och bara sitta ner och andas ut ett tag.

Har en latte i storlek stor från Starbucks framför mig. För att känna in USA redan nu. Är nog ungefär 6 dl varm mjölk i den, supersize me up please.

En timma sent är flyget enligt tavlan men än så länge ingen fara på taket. Nu åker vi.

… SURPRISE!!!

Igår kväll efter packning och väskinvägning skulle jag och Sara träffa Emma och Alex en sista gång innan avresa för något som vi trodde skulle bli en lugn mysig middag. Möjligen med ett glas vin. Eller två. Sara hade varit hos Kristina och Cilla på dagen och bussen därifrån var inställd på grund av vädret så det blev minst sagt stressigt då vi lovat vara hos Emma vid 5. När vi sent omsider kom iväg på vår kommunala pilgrimsvandring till Årsta så hann vi gå ungefär 200 meter mot tunnelbanan innan ena papperskassen gick sönder. Pannkaka.

Med hög puls och stressnivå närmade vi oss systers lägenhet – fönstrena var mörka men jag minns att jag tänkte att de släckt ner och kanske tänt lite ljus o så. När vi öppnade dörren så hände istället något oväntat – lampor tändes, fyrverkerier skjöts och en väldig massa människor ropade SURPRISE!!. Syskon med respektive och vänner, alla var där. Och det slutade inte med det, de hade fixat hur mycket fina grejjer som helst och allt i San Diego going away-tema.

BurgersJag och Sara var president och serverades fantastisk amerikansk mat i form av Pigs in a blanket, Sliders, Chicken nuggets, Ribs, Coleslaw och en massa annat. Till detta bjöds god amerikansk öl och Cherry Coke vilket var nytt för mig och faktiskt inte så dumt som man kan tro.

Party1Party2Lekar hade förberetts och Joel gjorde en grym insats som vår lekledare. Vi blev indelade i Team Peter och Team Sara. Inte helt oväntat så visade det ena laget var skåpet skulle stå ganska snart.. Tävlingen var uppdelad i tre moment. Först skulle vi knyta ihop kända stockholmare och San Diego-bor (från och med nu sandianer) med rätt sysselsättning vilket visade sig vara knepigt värre. Lasermän blev kvällen till ära åklagare och miljardärer blev fotbollstränare. Sedan blev det frågor om San Diego och sist var det musik-quiz med artister från respektive stad. Visste ni förresten att Blink 182 är från San Diego. Yes det stämmer. Yeeaah.

TårtaEfter allt detta kom världens finaste tårta in med hallon och blåbär. Hemgjorda munkar och brownies till detta, blir inte bättre.

Tack så fruktansvärt mycket alla som var med och gjorde denna mest fantastiska kväll någonsin – jag kommer tänka på den här kvällen hela året och sakna er massor!

90 timmar

..är det kvar till planet går. Idag har jag vägt resväskor och kommit fram till att det nog kommer funka trots alla de hundratals strumpor och tusentals t-shirts (typ) som ska med. Den ena väskan vägde 23 kilo vilket är maxvikten per väska enligt British Airways och den andra bara 15 så där finns det utrymme för att pressa hårdare. Är också väldigt sugen på att få med mina inlines så jag hoppas att det ska gå.

Har inte rakat mig på en vecka men det måste nog åka av innan resan tror jag – vill ju se så representabel ut det bara går när man står där och är nervös och visar passet vid gränsen.

Kartongräkningen klar

Blev 29 stycken till slut varav åtta stycken åkte direkt upp på vinden. Nu börjar det faktiskt likna något här hemma och kläderna är i stort sett färdigpackade också.

Rensade ur skafferiet och hittade en liten burk med svensk tryffel i whiskey från Gotland, den kommer åka i en pasta med grädde och parmesan alldeles strax och avnjutas med champagne som mina snälla kollegor på ICA Banken gav mig i avslutspresent.

Uppdatering
Champagnen var som väntat helt fantastisk men Gotlandstryffel i whiskey var smaklös. Den smakade helt enkelt inte tryffel för 5 öre så om ni ser en sådan burk någon gång, välj något annat. Detta gjorde att vi vart tvungna att droppa i tryffelolja i pastan vilket räddade den och vår kväll.

Balkongstädning

Alltså igår gjorde jag i ordning allting på balkongen inför vintern (alldeles för sent). Det snöade lite efter det och blev vitt, rent och fräscht. Döm av min förvåning när jag i morse spanade ut genom fönstret och en antagligen fruktansvärt stolt och glad fågelrackare hade spatserat runt på balkongen och kissat ner den!

fågel

Snurrigt

Jag var lite trött i morse.. Jag och Sara spenderade en halvtimma med att i halv panik leta efter Saras Visa-kort som kommit bort sig vilket ju inte är så bra med tanke på att det är sex dagar till avresa. Till slut tittade jag i min plånbok och där låg det. Snurrigt värre. En av anledningarna till att jag var så trött i morse var att jag satt uppe sent och skrev en liten applikation. Mer om denna kommer i nästa inlägg så stay tuned!

Idag är målet att packa kläder och efter det är det mesta packat. Återkommer också med en ny het kartongräkning senare idag.

21 stycken nu

KartongerPust! Nu har vi kört hårt hela dagen med packning. Köket, vardagsummet och sovrummet är i stort sett tömt och nerpackat. Kvar är klädkammaren, badrummet och lite småpyssel. Räknade flyttkartongerna och nu är vi uppe i 21 stycken så det känns som min tidigare gissning kommer stämma rätt bra. Nu återstår att se om dessa får plats i Jonas klädkammare tillsammans med vår säng som också ska dit.

Lagar mat, känns lite konstigt att dona i ett nästan tomt kök. Blir köttfärssås-storkok som förhoppningsvis räcker resten av veckan. En timjan/chili-variant den här gången som jag tror blev väldigt bra. Nu äta!