I Colorado Springs bodde vi en natt på ett väldigt mysigt litet hotell med utsikt över bergen. Efter allt platt land och hetta kändes det väldigt spännande med den ändring i landskapet som bergen ger.
Vi åt frukost med några lokalbor som varnade för översvämmade vägar upp i bergen då detta tydligen var vanligt förekommande på eftermiddagarna. Här en film från bergen ovanför Colorado Springs som filmades bara tre dagar innan vi kom dit.
Vi lät dock inte detta stoppa oss utan begav oss iväg till Garden of the Gods som ligger strax utanför Colorado Springs.
Namnet Colorado kommer förresten från det spanska ordet röd vilket i sin tur kommer från den rödfärgade sandstenen som är vanlig här. Just sådan sandsten som de majestätiska klipporna i Gudarnas Trädgård är gjorda av, väl värt ett besök om man är i krokarna. Om man gillar bergsklättring kan det tilläggas att man även får klättra i dessa.
Jag tycker det är lite lustigt men som så ofta på sådana här ställen så försöker man ”spice it up a little”. Vilka typ av djur är det som pussas i det här berget till exempel?
Dagens mål var skidorten Aspen mitt inne i Klippiga Bergen och då det faktiskt var en bit att åka lämnade vi Colorado Springs. Naturen och klimatet ändrades återigen snabbt och från platta och heta Kansas var skillnaden total. Här var det istället barrträd, bergigt som sagt och runt 20 grader.
Det blev snabbt lunchdags och vi hade packat med oss en liten picknick. Vi lyckades hitta en liten ”4×4 only”-väg som vi följde en bit upp i skogen och där vi fann en perfekt (björnfri) plats för lunch.
Det var någon insekt (?) som lät väldigt skarpt lite här och där. Ungefär som en elpistol och efter lite efterforskning så verkar det kunna ha varit cikador. Sara var dock inte helt övertygad.
Vi åkte sedan vidare genom bergen och ganska snart svängde vi av på State Highway 82 som slingrar sig upp längst med bergväggarna ända upp till Independence Pass på nästan 4000 meters höjd. Höjderna och vägarna utan staket gjorde någon lite lätt nervös.
Men vi tog oss trots allt ända upp och den här vägen är helt klart i topp av alla de vägar vi åkte under resan. Släng dig i väggen Highway 1! Väl uppe bjöds det på milslång utsikt ända till Mount Elbert som är den högsta toppen i Klippiga bergen.
En glaciärsnöboll minsann, aldrig fel bara så himla rätt.
Innan vi åkte ned mot Aspen fick vi också se ett mycket oväntat, ovanligt och väldigt kyligt nakenbad.
Vägen slingrade sig ner dagens mål och plötsligt började de karaktäristiska asp-träden (Aspen trees) visa sig.
Och så var vi framme i Aspen.
Vi bodde i en liten by vid namn Snowmass och vi gick snabbt och lade oss för imorgon, imorgon var det dags för nya äventyr igen!
