Det krävs att man gör en väldig massa saker när man flyttar utomlands. Hemförsäkring ska sägas upp, tv- och telefon-abonnemang ska hanteras, prenumerationer avslutas, fakturor ska göras om till autogiro eller e-faktura och så vidare. En sak som jag drog mig lite för var att avsluta tv-licensen och mycket riktigt, när jag ringde idag fick jag sådär dålig känsla i magen. Det blev liksom en tryckt känsla i samtalet som gick sådär:

Jag: Hej, jag ska flytta utomlands och skulle vilja sluta betala tv-licens.
Tant: Vad händer med tvn?
Jag: Den kommer vara kvar, vi hyr ut lägenheten till andra som betalar tv-licens (sanning).
Tant: Då kan du inte avsluta nu, de måste skriva sig på din adress först och först då kan du med hjälp av deras uppgifter säga upp ditt tv-innehav.
Jag: Ok, tack då vet jag. Om jag istället skulle lägga tvn i förrådet, kan jag då avsluta?
Tant: (Utläggning om att andra prylar med tv-mottagare också måste flyttas) … Ja det kan du men inte idag, du måste ringa in i morgon.
Jag: Ok, tack och hej.

Det visar sig alltså som väntat att detta skulle strula till sig, jag är dock hoppfull och ska först försöka få våra hyresgäster att skriva sig här. Får se vad de säger.

I nästan alla mina kontakter med myndigheter och medborgarägda företag så har de visat sig vara stelbenta och så långt ifrån smidiga och inriktade på service man kan komma. Vad detta kan bero på kan man spekulera i. Flertalet telefonsamtal har gått till mindre orter på landsbygden. Då dessa ”företag” måste likställas med arbetsmarknadspolitiska åtgärder (=transfereringssystem) så skulle det kunna tänkas att de som jobbar på dessa företag i många fall ser sig själva som bidragstagare och egentligen inte alls vill jobba på dessa företag. Det är iallafall den känsla som många sprider genom luren när jag pratat med dessa företag och myndigheter genom åren.

Och tillbaks till Radiotjänst och Public Service. Sverige Televisions omsättning ligger på någonstans över 4 miljarder vilket ger ca. 450 kr per person i Sverige och år. Detta är heeelt galet mycket i mina ögon då det enda vettiga och rimliga syftet med SVT är att vara ett oberoende kontrollorgan som upplyser oss medborgare vad som händer i företag, stater och andra organisationer.

Allt som kan klassas in under kategorin underhållning bör antingen reklamfinansieras eller betalas av slutkonsument. Att argument som ”det är ju så bra kvalitet på utbudet” och ”annars skulle ju aldrig programmet x kunna sändas” går helt bort då detta i mina öron låter extremt socialistiskt och verklighetsfrånvänt. Jag vill ha det men jag vill att andra ska betala för det. Med exakt samma argument bör staten ju kunna ta över alla verksamheter (bygga bilar, sälja mat eller varför inte bygga ett nytt operativsystem?).

Vill man ha underhållningsmedia med kvalitet ska det också betalas för och rimligen inte av någon annan än de som faktiskt konsumerar nöjet.

Public Service Sverige inthefuture skulle i min värld se ut så här:
SVT har endast en kanal och sänder enbart nyheter och granskande program.
Sverige Radio går över till en helt webbaserad tjänst och sänder bara nyheter och granskande program.
All annan verksamhet läggs ner.
Detta bör kunna drivas till en bråkdel av kostnaden idag. Säg att varje medborgare betalar 10kr/månad.

Ser fram emot ett licensfritt år och hoppas att ovanstående smärre justeringar av SVT är utförda när jag kommer hem igen. 😉