Spring Break, smaka på de orden. Ger de inte ofantligt mycket mer associationer till roliga och fantastiska aktiviteter än påsklov, sportlov och allt vad samma sak heter i Sverige? Begreppet bygger samtidigt upp en hel del förväntningar och kanske även lite press och stress. Och mycket riktigt – efter en Spring Break-dag eller två i San Diego var vi pressade och stressade som få (eller inte) och bestämde oss för att åka på några dagars egenregisserad safari.
Nu kanske du tror att det här är vilken vanlig Spring Break-safari som helst? Nej så är det faktiskt inte för det här är Peters och Saras ökensafari. Jojomen, så är det.
Med en fullpackad, fulltankad och nytvättad bil åkte vi österut på 8:an mot bergen runt den lilla orten Alpine strax öster om San Diego. Några kilometer upp och hungriga som få fällde vi ut våra stolar mitt i ingenmansland och åt den medpackade frukosten.
Väl tillbaks på 8:an åkte vi vidare österut och valde efter ett tag att byta till en mindre väg vid namn 79 och även ändra riktning från östlig till nordlig. Denna väg är långsamt stigande och slingrar sig upp till det lilla samhället Julian som en gång i tiden var ett centrum för guldgrävare. Nu för tiden har dock flertalet guldletarna ersatts med väldigt tappra och modiga äppelpajsletare.
Det märktes att Julian ligger så pass mycket högre över havet än San Diego och motorvägen vi lämnat bakom oss. Trots att vi bara åkt ett par mil så blev det runt 10 grader kallare och en helt annan växtlighet på bara denna korta sträcka. Men stopp och belägg nu.. du börjar kanske undra var den där öknen i ökensafarin tog vägen? Jo det är så att från Julian så slingrar sig vägen ner till dagens riktiga mål – Anza-Borrego Desert State Park.
I Anza-Borrego Desert State Park vid ett ställe som heter Borrego Springs finns det ett vandringsspår vid namn Borrego Palm Canyon Trail och detta tog vi oss an. Här slog det mig att det nog var bra att åka till öknen så här års och inte senare. Att vandra i 30 grader som det var nu är lite svettigt men på sommaren kan det bli både 45 och 50 grader i dessa trakter. En annan sak som är kul på våren är att kaktusarna blommar vilket gör att det normalt sett ganska färgfattiga ökenlandskapet får lite färg.
Vandringsspåret bjöd på vår första orm, en vild get, en oas och väldigt mycket annat att titta på.
Min nummer 23, ”nöjd”:
To be continued..
